Jan Terstad

Naturskyddsföreningen

Börjar det bli för dyrt att jaga för vanliga människor, om ja, vad gör vi åt det?

– Det är olyckligt om prisutvecklingen missgynnar jägare som har känsla för sin hembygd och tar ansvar för viltstammar – till förmån för mer turistartad jakt, där lokalkännedom och långsiktighet inte alltid är lika viktigt. Det är dock inte riktigt föreningens uppgift att ta ställning till prisbildning och regleringar.

 

Hur ska vi minska skogsskador orsakade av vilt?

– Viltstammarnas storlek måste genom förvaltning balanseras mot andra viktiga samhällsintressen som trafiksäkerhet, skogsbruk, rovdjursförekomst och rennäring. Här ska regering och ansvariga myndigheter se till att vi uppfyller såväl EU-regelverk som nationell lagstiftning, liksom åtaganden i olika konventioner. Detta medför antagligen att klövviltstammarna i delar av landet måste minska. Skogsbruket har också ett eget ansvar.

 

Vem ska ansvara för rovdjurspolitiken?

– Sverige har, och ska ha, fullt ansvar för rovdjurspolitiken, inom de ramar EU-medlemskapet ger. Så länge vi efterlever regelverket och kan visa att vi når målen så är rovdjurspolitiken en fråga för våra beslutsfattare. Men i likhet med vad som gäller för andra motsvarande politikområden så ska EU:s institutioner ha rätt att lägga sig i när medlemslandet inte uppfyller eller följer direktivets mål.

 

Behöver vi ändra i reglerna för skyddsjakt?

– Utmaningen ligger i att få till stånd en bra tillämpning av gällande bestämmelser. Vi ser ibland brister i hur besluten är underbyggda och motiverade, i synnerhet beträffande att alla nödvändiga kriterier för skyddsjakt är uppfyllda. De genetiskt värdefulla individerna av främst varg måste ägnas särskilda överväganden när skyddsjakt övervägs.

Solveig Larsson

Jägarnas Riksförbund

Börjar det bli för dyrt att jaga för vanliga människor, om ja, vad gör vi åt det?

– Det är en oroväckande utveckling, främst i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö. Dels riskerar lokala jägare att konkurreras ut av andra som helt enkelt bjuder mer och dels blir det svårare för ungdomar att komma in i jaktlag. Ett lägre arrende med lokala jägare och ungdomar kommer sannolikt att leda till en klokare viltförvaltning.

 

Hur ska vi minska skogsskador orsakade av vilt?

– Här handlar det oftast om älg och kronvilt, och vår lösning är enkel. Allmän jakt på dessa grupper (som för övrigt klövvilt) skulle leda till en lokal förvaltning där viltet skjuts där det gör skada. Kort och gott, i marker med mycket älg kommer det skjutas mer älg. Markägare och lokala jägare har bäst koll på hur viltstammarna och skogsskadorna ser ut och är därför mest lämpliga att hantera förvaltningen.

 

Vem ska ansvara för rovdjurspolitiken?

– Det viktigaste i dag, när EU styr rovdjurspolitiken på detaljnivå, är att besluten måste få tas i Sverige av svenska politiker. Det är en självklarhet för oss att besluten ska fattas lokalt av de som faktiskt berörs.

 

Behöver vi ändra i reglerna för skyddsjakt?

– Ja, reglerna för skyddsjakt är i dagsläget tröga och rättsosäkra. Vi vill se att rovdjur som uppträder i närhet av människans boning eller tamdjur omedelbart ska få avlivas på enskilds initiativ. De stora rovdjuren orsakar problem och väcker oro och det är viktigt att personer har möjlighet att själva påverka sin livssituation genom enkel och obyråkratisk skyddsjakt.

 

Mårten Larsson

Skogsindustrierna

Börjar det bli för dyrt att jaga för vanliga människor, om ja, vad gör vi åt det?

– Våra medlemsföretag har merparten av sina markinnehav i glesbygd och anpassar kostnaderna för jaktupplåtelser efter de allmänna kostnadsförändringarna i samhället. Företagen stimulerar unga jägares möjligheter att börja jaga genom att ta ut en lägre avgift för denna kategori. I närheten av våra större städer finns ett stort tryck på jaktmöjligheter och här kan situationen vara en annan.

 

Hur ska vi minska skogsskador orsakade av vilt?

– Det är tack vara trakthyggesbruket som vi kan ha så höga viltstammar eftersom det produceras stora mängder viltfoder på hyggen och i ungskogar. Det enda långsiktigt hållbara sättet att minska viltskadorna är att anpassa vilttillgången till fodermängden. Det ger också viltstammar med högre kvalitet.

 

Vem ska ansvara för rovdjurspolitiken?

– Politiken ska våra riksdag och regering besluta över. Rovdjursförvaltningen och all annan viltförvaltning ska skötas lokalt.

 

Behöver vi ändra i reglerna för skyddsjakt?

– Skogsägaren är ansvarig gentemot skogsvårdslagen för att etablera ny skog på sin mark. Skyddsjakt är den säkerhetsventil som alltid måste finnas för att förhindra att allvarlig skada uppstår och det ska inte ses som en del i förvaltningen. Skyddsjaktsärenden måste hanteras skyndsamt och på ett rättssäkert och förutsägbart sätt. Det får inte ställas orimligt höga krav på andra åtgärder innan skyddsjakt beviljas.