Foto: Thinkstock (featured image)

Jaktens betydelse för skogsägarna ökar

Vilt- & skogsvård Det går definitivt att hitta en bra balans mellan skogsbruk och en god miljö för det vilda. Jakt och försäljning av jakträtter har också ökat i betydelse för skogsägare. Det säger Carl Johan Bengtsson vid LRF Konsult i Kristiansstad.

– Det är en stor variation mellan hur privatägd skog sköts i dag. Det finns ett stort röjningsbehov och vissa röjer för sent eller inte alls. En del av den privatägda skogsmarken har inriktning på naturvård, andra på ren produktion, säger Carl Johan Bengtsson.

Bengtsson framhåller att det vilda kan gynnas av röjning och att man släpper upp björk på vissa marker samt blandade bestånd av löv och barrträd. En slutsats av stormen Gudrun var att stora monokulturer med enbart gran gjorde skogen mer stormkänslig.

– Efter Gudrun trodde man att skogsägarna skulle satsa på andra trädslag, bland annat mer löv. Men branschen är konservativ, så det har inte blivit så. Man har satt ut en del lärk men inte i någon stor omfattning. Skogsägarna tvekar eftersom de är osäkra för avsättning av lärkträ och lövvirke.

 

Skogsägande, skogsskötsel och jakt går hand i hand.

Bengtsson menar att jakten blivit viktigare för skogsägarna.

Carl Johan Bengtsson
Carl Johan Bengtsson

– Att kunna jaga i egen skog har en viss status. Dessutom kan man arrendera ut jakträtter med mera. Skogsägande, skogsskötsel och jakt går hand i hand.

Han förklarar att skogsägarna ofta har någon del av sina ägor som inte är så produktiv för skogsbruk, till exempel ledningsgator. Här kan man kapa vissa träd för att ge foder åt klövviltet och lägga ut foder på vintern. Med god tillgång på naturligt foder minskar trycket på den övriga skogsmarken.

– Det här är viktigt eftersom viltet kan orsaka stor skada på ungskogen och ge sämre kvalitet på virket. Skadas ungskogen följer det sedan med hela omloppstiden. Även äldre skog kan skadas av vilt.

 

Är det inte en fördel med rovdjur som håller tillbaka klövviltet?

– Rovdjurspolitiken har fullständigt havererat, i Värmland och Närke är nu vargstammen så stor att det på sina håll omöjliggör älgjakt. Man måste beskatta vargstammen för att uppnå en vettig balans och även medborgarnas acceptans. Man ska ta hänsyn till den lokala befolkningens åsikter och vad de olika skogsägarna har för inriktning på sitt skogsbruk. Jag tycker också att vi i Sverige ska bestämma vår rovdjurspolitik. Det ska inte EU göra.

 

Rovdjurspolitiken har fullständigt havererat.

 

Hur ser du på intressemotsättningen mellan skogsskötsel och viltvård?

– Det går absolut att hitta en bra balans mellan viltstammar och skogsvård. De som köper jakträtter vill ha mycket vilt att jaga och ju större intäkter markägaren har av jakt desto mer inriktar han skogsbruket på det. Skogsägarna gör en kalkylering över vad de tjänar mest på, inkomster från jakt eller skogsvård.

 

Hur ser skogsägarna på statens åtgärder för att skydda biologiskt värdefulla biotoper?

– En del ser det nog som ett intrång i deras egendomsrätt när de inte längre kan förfoga över marken som de själva vill. Vissa passar på att avverka i förtid för att slippa få sin mark klassad som nyckelbiotop och då motverkar ju detta intresset att skydda vissa biotoper.

I det stora hela tycker dock Bengtsson att förvaltningen av viltstammarna fungerar bra med hänsyn till skogsbruket även om vi till exempel har för mycket vildsvin på vissa ställen i landet.



Missa inte senaste nytt:

Fredrik Dhejne

redaktion@fokusjakt.se