Foto: Thinkstock (featured image)

“För lite tall ökar viltets skogsskador”

Vilt- & skogsvård För skogsägarna utgör det jaktbara viltet både en stor tillgång och glädje men också ett betydande bekymmer i form av skogsskador. Rovdjurspolitiken kommer också att bli en stötesten för en eventuell rödgrön regering, menar Anders Wetterin, ansvarig för viltfrågor hos LRF.

Dagen efter EU-valet ringer jag upp Anders Wetterin och frågar honom om framgången för Miljöpartiet kommer att påverka vilt- och jaktfrågorna.

– Ja det tror jag, i alla fall i Sverige. Mp håller ju inte med om rovdjurspolitiken och partiet är uttalat jaktfientligt. Socialdemokraternas inställning i jaktfrågorna ligger ju närmare alliansens så blir det rödgrönt i höstens val blir detta säkert en av de besvärliga förhandlingsfrågorna.

 

Hur är skogsbrukets förhållande till viltet?

Anders Wetterin
Anders Wetterin

– Det är lite ambivalent, viltet är både en tillgång och ett bekymmer. Vi kan konstatera att värdet på vilt och jakt har ökat under ganska lång tid. Tyvärr ökar skogsskadorna av älg även om graden skiljer sig mellan olika delar av landet. Det handlar i delar av landet inte om att älgstammen ökar utan att vi har en minskande andel ung tallskog. I södra Sverige minskar tallbeståndet därför att vi har så mycket klövvilt (älg, hjort och rådjur). Det som behövs är mer tall för att ge mer mat åt älg och hjortdjuren så att vi får ner skogsskadorna. Nu har vi ett slags moment 22 där tallen minskar och skogsägarna inte vågar plantera tall av rädsla för att älg och annat klövvilt ska äta upp dem. I stället planteras gran på marker som passar mycket bättre för tall. Det blir en lose-lose-situation.

 

I Götaland borde skogsägarna plantera mer tall och temporärt minska älgstammen.

 

Vad kan man göra åt det?

– I Götaland borde skogsägarna plantera mer tall och temporärt minska älgstammen.

 

Hur är förhållandet mellan klövvilt och rovdjuren i relation till skogsskadorna?

– Om varg kommer in i ett nytt revir borde älgstammen där minska. Om området har cirka fem älgar per 1 000 hektar tar vargarna hela återväxten av älg, det blir inget kvar åt jägarna. Detta är jägarnas skräck. Ett vargrevir tar cirka 120 älgar om året. Men det kan också bli tvärtom. När vargen etablerar sig i ett område med gott om älg blir jägarna mer försiktiga plus att det blir svårare att jaga med lös hund. Vargarna tar hundarna som de upplever som revirinkräktare. Men detta kan även gälla strövvargar som kommer in i ett vargrevir, då riskerar de att dödas.

– Resultatet av den här situationen kan bli att älgstammen blir för stor trots vargen och då ökar skogsskadorna, så är det på vissa håll i Värmland, gott om varg och älg och för liten avskjutning av älg.

Wetterin säger att i vissa områden fungerar det att jag älg med hund i löplina. Det gäller främst små jaktområden. I de stora skogslänen med stora arealer fungerar det inte.

– Det här är ingen lätt ekvation, betonar han.

 

Hur är det med björnarna?

– De tar älgkalvar på våren plus en del vuxna djur. Framför allt kan vi få problem i områden med både varg och björn. Men våra cirka 3 300 björnar äter mycket annat än vilt.

Antalet vargar i landet uppgår vintertid till omkring 400 stycken. Antalet lodjur är mellan 1 000 och 1 500 stycken.

– Lodjuren tenderar att äta upp sin egen resurs av främst rådjur. Men även räven går hårt åt rådjuren och tar ungefär hälften av kiden. Många rådjur söker sig också till bebyggda områden där det finns både gott om mat och skydd från rovdjur, största faran för dem där är trafiken.

Vildsvinen ökar snabbt i Sverige. De får kullar från januari till april.

– Vi har nog omkring 200 000 i landet och det är etablerade från Dalarna och ner till Skåne. Det finns rapporter om vildsvin i Härjedalen och Sälen, men där har de släppts ut av människor.

Wetterin berättar att när det gäller deras påverkan på skog och mark gick Södra Skogsägarnas igenom forskningslitteratur och fann för ett par år sedan inga belägg för att de skadar skogen. För lövskog skulle deras bökande till och med vara nyttigt.

– Samtidig har det rapporterats att nyplanteringar på kalhyggen blir uppbökade av svinen. De äter inte plantorna utan vill troligen åt insekter och larver under dem. De går också på granrötter av samma orsak vilket leder till rotröta. Planteringar där träden vuxit till cirka tre till fyra meters höjd är också sårbara för svinens bökanden. Vi har inga vetenskapliga studier om dessa skador men vi får in rapporter och vi är oroliga över detta.

 

Det som behövs är mer tall för att ge mer mat åt älg och hjortdjuren.

 

Wetterin säger att vildsvin och varg nu möter varandra men att det verkar som om vargen undviker att jaga svin. Det är alldeles för farligt. De går sällan på nötkreatur utan väljer i stället får om de kan eftersom de är helt riskfria att jaga. I Sverige tas många får eftersom djurägarna inte har resurser att sätta upp så kallade rovdjursavvisande stängsel. Statens bidrag till rovdjursstängsel räcker bara för en bråkdel av landets fårbesättningar. I länder som Italien går fåren på bete med herdar och hundar men tas trots det in för natten.

– För renägare är naturligtvis björn, lodjur och järv ett problem, men det största rovdjursproblemet är om det finns varg i renbeteslandet, de skingrar hjordarna och dödar renar. Renskötsel är i praktiken oförenlig med varg.

 

Hur många vargar ska vi ha?

– LRF anger ingen siffra utan vi följer riksdagens beslut om upp till 270 vargar. Det betyder att vi har ett för stort bestånd nu. Här kan det bli problematiskt för en eventuell röd-grön regering efter höstens val. Mp vill riva upp riksdagsbeslutet. Medan socialdemokraterna ligger närmare alliansens uppfattning. När det gäller varg måste vi få skyddsjakten att fungera smidigare och det ska vara lättare att ta beslut om skyddsjakt.

 

Hur fungerar det med hygien vid omhändertagandet av viltkött?

– Hos vildsvin förekommer trikiner. Det är för människan en mycket farlig parasit, men förekomsten av smittade djur är mycket låg i Sverige. Vid jakt ska det tas trikinprov. Vi vet dock att det förekommer att man struntar i detta. Samtidigt är det riskfritt att äta kött med trikiner om det hettas upp ordentligt. Dock måste hela köttbiten bli ordentligt tillagad. Vi (LRF) ville att staten skulle subventionera trikintester och det fanns ett förslag om detta hos regeringen, men det blev inget av det. I övrigt har vi otroligt få fall av matförgiftning orsakat av viltkött. Klövviltet jagas ju på hösten och då är det så kallt att bakterier inte är något stort problem. Samtidigt är jägarna i dag noggranna när de tar hand om viltet. Ofta använder man handskar vid styckningen. Jägarna är medvetna om att detta är viktigt, utvecklingen går åt rätt håll. Jag ser det själv när jag jagar, säger Wetterin.



Missa inte senaste nytt:

Fredrik Dhejne

redaktion@fokusjakt.se